söndag 31 maj 2009

En ny era?

I snart två år har nästan all min tid och kraft gått åt till mitt jobb. I år har jag dessutom kommit igång och träna regelbundet. I allt det här har det inte funnits så mycket över till matbloggandet. Häromveckan fick jag ett glädjande besked om att min favoritbloggare Gitto har börjat blogga igen! Jag tror till och med det var hon som fick mig att börja matblogga! Jag fullkomligen älskade hennes blogg när "Kärlek, mat och folköl" var aktuell. Nu för tiden bloggar hon på Gittosmat, den ligger under Taffel.se, en sida som jag inte riktigt har fått upp intresset för, men Gitto är ändå Gitto så jag kommer fortsätta vara en hängiven läsare! Och jag är jätteglad över att hon tog beslutet att fortsätta blogga!!

Men ärligt talat, så är inte mitt största bekymmer just nu att jag inte matbloggar (även om jag blir rejält sugen när jag sitter och tittar igenom gamla recept hos Gitto). Mitt största bekymmer just nu är att jag vill ta ett beslut som kan komma att bli det största beslutet jag tagit i mitt liv (oj, vilka stora ord jag använder nu). Mina bekymmer grundar sig i att jag har hittat ett supercharmigt litet hus som jag kanske vill köpa. Just nu håller min hjärna på att gå sönder av alla tankar om positivt respektive negativt om att flytta dit.

Bland argumenten som är allra starkast på den positiva sidan så är det att jag skulle få mitt underbara lantkök som jag längtat efter hela livet. En bonus är att det medföljer en vedspis, någonting som inte ens funnits med i mina drömmar. Jag saknar att kunna improvisera i matlagningen att ha stor bredd i matlagningen. Jag drömmer om att odla och ta till vara på naturens resurser, både i trädgården och i skogen. Jag vill, jag vill, jag vill. Men vad händer på kvällen när mörkret sakta lägger sig över omgivningen? Och kommer mina vänner vilja hälsa på mig borta i urskogen?

2 kommentarer:

gitto sa...

Jag tycker absolut att du ska köpa huset! Har man en gång flyttat ut på landet är det omöjligt att förstå vad man gjorde alla år i lägenhet. Så var det i alla fall för mig.

Och klart dina vänner kommer hälsa på dig, det är ju jätteroligt att åka ut på landet! Mörkret behöver du inte heller vara rädd för, det är det man har ficklampor till. :)

Och tack för dina fina ord om mig, det värmde!

Ormen sa...

Jo, nog kommer vännerna, särskilt på sommaren och till helgerna.
Men en snålblåsig regntung dag vette katten om någon dyker upp...
Skaffa dig en hund eller katt, Och
utan tvekan klart du ska flytta till det underbara köket i det underbara huset med den underbara trädgården osv. Som Gitto säger: Du kommer aldrig att ångra dig, tänk när du kan slå upp ytterdörren och med en kopp te/kaffe i handen iförd din morgonrock stå på solvarma jorden och lyssna på naturen-Skynda dig!

Medlem i Matbloggarna